L fick en kompis och leka med, de spelade bl.a. WiiFit. Jag och H gjorde chokladbollar som tjejerna fick smaska på medan de "tränade". Två maskiner tvätt blev körda också. Så lite fick jag gjort trots total oinspiration.
När M kom hem stack jag ut och sprang. Usch, jag tyckte det var jättetungt, kände mig lika lätt som en elefant ungefär. Och så frågar jag mig själv: Varför? Varför gör jag det här, jag är nog inte skapt till att springa! Och som min mamma sa att man ju faktiskt gå runt Tjejmilen. Jag anser mig inte vara någon tävlingsmänniska, men så pass mycket tävlingsmänniska är jag så det är otänkbart att jag skulle ställa upp i Tjejmilen och gå. Så jag springer på och hoppas, hoppas att det ska "lossna" och kännas så där roligt som somliga hävdar att de tycker att det är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar