Weeping willows, Flygeln

Morrissey på Hovet

De senaste åren har man läst mycket om sjukdom och inställda turnéer för Morrisseys del. När det för några veckor sedan kom fram att han behandlats för cancer blev jag rätt orolig för att den planerade spelningen på Hovet inte skulle bli av. Men igår var det dags och han kom och levererade. Jag tyckte dock att han gott kunde ha spelat fler av sina äldre låtar och så kunde ju spelningen ha varit mycket längre med tanke på vilken otrolig låtskatt han har. Kanske är det ändå hälsan som gör att spelningen blir så kort? Jamen bra var det ändå. 

Spellista

The Queen Is Dead

Speedway

Staircase At The University

How Soon Is Now?

World Peace Is None Of Your Business

Certain People I Know

Kiss Me A Lot

Suedehead

Neal Cassady Drops Dead

Istanbul

Asleep

The Bullfighter Dies

One Of Our Own

Scandinavia

Kick The Bride Down The Aisle

Meat Is Murder

Everyday Is Like Sunday

Pearl Jam på Friends arena

För två år sedan var jag på konsert med Pearl Jam i Globen och den var ju så bra. Igår var det alltså dags för dem att åter igen spela i Stockholm, fast på Friends arena denna gång. Okej, förväntningarna var ärligt talat skyhöga och tyvärr brukar det ju vara bättre att ha lite lägre förväntningar och bli överraskad. Och överraskad blev jag för de var faktiskt så grymt bra igen. På något sätt trodde jag inte att de skulle kunna upprepa succén, men det gjorde de verkligen. Även denna gång får de betyg 5 av 5 av i både Aftonbladet och Expressen. Det är de värda! 

Låtlista (tagen från Aftonbladet.se): Release

 Sometimes

 Elderly woman behind the counter in a small town

 Black

 Go

 Animal

 Mind your manners

 Why go

 Corduroy

 Lightning bolt

 Red mosquito

 My father’s son

 Given to fly

 Daughter

 U

 Sirens

 Even flow

 Green disease

 Jeremy

 Spin the black circle

 Rearviewmirror

 

EXTRANUMMER 1

 Just breathe

 Oceans

 Mother (Pink Floyd-cover)

 Once

 Supersonic

 Sonic reducer (Dead Boys-cover)

 Porch

 

EXTRANUMMER 2

 Do the evolution

 Better man

 Alive

 Baba O’Riley (The Who-cover)

 Indifference

Weeping willows

Åh, måste ju bara skriva om vilken underbart bra konsert som jag var på ikväll. Favoriterna Weeping willows kom till stan och spelade tillsammans med Symfoniorkestern. Och jag kan bara konstatera att deras musik passar fantastiskt bra att spela med just en symfoniorkester. Jag skulle nog ge dem betyg 5 av 5 för kvällens konsert. För soundet var verkligen helt perfekt. 

Jag har ju sedan gammalt en (inte så hemlig?) crush på Magnus Carlson. Vad gäller Weeping willows har jag älskat deras musik ända sedan Broken promise land släpptes. Den låten betydde mycket för mig när den kom för då var jag inne i en jobbig period med dåvarande (ex)partnern. Så den kändes liksom som om den var "min". Jag hade den inspelad på ett kassettband (hade tyvärr inte råd med CD:n) och jag spolade tillbaks och lyssnade om och om igen. Och hur högt skrålade jag inte med i den låttexten, säkerligen till grannarnas förtret?!? Sedan såg jag dem inte live förrän 2002, då på Gröna Lund och efter det har det blivit ganska många spelningar. Och jag hoppas verkligen att kvällens spelning inte blir den sista som jag ser med dem!