måndag 17 augusti 2009

Funderingar

Jag har tidigare skrivit om att min dotter är så rastlös och att hon har ett stort behov av kompisar. Det är så att hon måste bli aktiverad hela tiden och hon kan INTE leka själv. När jag var liten var jag otroligt bra på att leka själv. Jag kunde leka i timtals med typ pappersbitar och jag var ju kanske lite schizo, men mina föräldrar kunde tro att det var ett helt dagis på mitt rum när det bara var jag.

Jag funderar lite på varför hon har blivit så rastlös och inte kan aktivera sig själv. Är det avsaknad av fantasi och i så fall hur kommer det sig? När hon var liten bebis hade vi mycket aktiviteter typ öppna förskolan, babysim och mamma/babyjympa, kan hon ha blivit överstimulerad av det och blivit van vid att saker ska hända hela tiden? Jag gick heller aldrig på dagis utan hos dagmamma, kan det bli skillnad i förmåga att hitta på saker då? Eller är det en åldersfas just nu? Jag förstår att alla har olika personligheter, men har svårt att förstå att man inte kan ta det lugnt i ens 15min. Hon kan vara borta hos en kompis i flera timmar och sedan när hon kommer hem så frågar hon direkt om hon kan ringa till någon kompis igen. Är hon kanske överaktiv? Eller är vi för tråkiga här hemma, men vi anser att det inte kan hända saker hela tiden, att man faktiskt måste ha det tråkigt ibland. Kanske är det jag som inte hänger med i utvecklingen...

Inga kommentarer: