Liten klagosång

Just nu känns det svårt att leva i nuet. Jag tycker att det känns som om just nu bara är någon slags transportsträcka till våren. "Allt" känns tråkigt och trist och jag bara längtar till våren och sommaren. Ser fram mot att det blir ljusare och varmare. Vi har inte mycket energi till att göra något och går mest och muttrar här hemma. Den här helgen har jag varit ledig och vi har inte gjort mycket alls. Idag på förmiddagen var vi uppe vid IP och L och hennes kompis åkte skridskor. Det är väl det enda vi har gjort. På hela helgen. Jag har knappt lust att göra någonting heller för den delen. Jag går i sunkiga mysbyxor och tjock tröja hela tiden. Tar inte ens på mig nånting annat när jag åker till jobbet (ska ju ändå ta på mig "landstingspyjamasen" där). Nej, våren känns långt borta, hur ska jag hitta energin NU? Som vanligt är jag deppig så här innan våren. Inget nytt alls...